èn nén dner s’ pårt å tchén
Apparence
Etimolodjeye
[candjî]Shûte des mots : « èn nén » + « dner » + « s’ » + « pårt » + « å » + « tchén »
Dijhêye
[candjî]èn nén dner s’ pårt å tchén
- magnî voltî d' èn amagnî, k' èn ôte n' inmreut motoit nén.
- Åy hê, twè, ki nosse Djôzef magnive bén l' miyôle. Djourdidju ! i n' åreut nén dné s' pårt ås tchins. — Båze di dnêyes di l’ Årdene nonnrece, a « miyôle » (fråze rifondowe).
- (imådjreçmint) èn nén fé moens d' arnåjhreyes, di biestreyes k' èn ôte.
- Dj' a yeu bråmint des efants, des arnåjhes di fis, des spitantès båsheles, et avou ça des belès-feyes ki n' dinént nén leu pårt å tchet. — Joseph Selvais (fråze rifondowe).
Ôtes sicrijhas
[candjî]Ortografeyes
[candjî]Après 1900, foû rfondou (Feller, Feller ricandjî, nén Feller) :
- i n’ årot nin dné sa pårt ås tchins : S117 a « tchin »
- i n’ done nén s' paurt au tchén : C62 a « paurt »
- i n’ pout mau do d’nè s’ paurt aus tchins : C1 p. 302
- i n’ dène nén sa pârt âs tchins : S0 a « dèner »
- i n’ donreût nin s’ pårt ås tchins : E1 a « pårt »
Ratournaedjes
[candjî]mindjî voltî on metou amagnî
Francès : ne pas cracher dessus (fr)
èn nén fé moens di biestreyes k' èn ôte
Francès : ne pas être en reste (fr)