Aller au contenu

djon.ne

Èn årtike di Wiccionaire.

Etimolodjeye

[candjî]

Loukîz a : « djonne »

Prononçaedje

[candjî]
  • AFE : /d͡ʒɔ̃n/

Addjectif

[candjî]
singulî pluriyal
omrin djon.ne djon.nes
femrin padrî djon.ne djon.nes
femrin padvant djon.ne djon.nès

djon.ne omrin et femrin

  1. djonne.
    • Ni riyoz nin dè l’ vîye djon.ne fèye
      Èlle a stî bèle à sès vingt-ans… — Djîlâr, Les Cayés walons, Li vîye djon.ne fèye,  1, 1968, p. 1.
    • Maîs gn-a one djon.ne fèye qui dji n’ rovîye nin
      Èlle aveut v’nu avou s’ galant
      I s’ mougnint dès-ouy tot s’ rabrèssant. Émile Hesbois.

Sustantif

[candjî]

djon.ne omrin

  1. djonne.

Ortografeyes

[candjî]
Après 1900, foû rfondou (Feller, Feller ricandjî, nén Feller) :