on ndè va nén so ene djambe
Apparence
Etimolodjeye
[candjî]Shûte des mots : « on » + « ndè » + « va » + « nén » + « so » + « ene » + « djambe »
Prononçaedje
[candjî]- AFE :
- diferins prononçaedjes : /ɔ̃ː‿ n.nɛ va nɛ̃ sɔ‿ n d͡ʒɑ̃ːp/
aschoûtez lu - prononçaedje zero-cnoxheu : /ɔ̃ː‿ n.nɛ va nɛ̃ sɔ ɛn d͡ʒɑ̃ːp/
- diferins prononçaedjes : /ɔ̃ː‿ n.nɛ va nɛ̃ sɔ‿ n d͡ʒɑ̃ːp/
Dijhêye
[candjî]on ndè va nén so ene djambe
- si dit cwand on-z a bevou ene gote, po ndè raveur (u divant d’ è rvudî) ene deujhinme.
- BETCHEYE. - Rén k' ene, dj' a on si laid bwesson !
NAPOLEYON (å publike) C' est co onk ki stronne li poye sins l' fé braire !
BIETMÉ. - A vosse santé !
NAPOLEYON. (bas) - Låtchans do fi. (hôt) Endè va t on so ene djambe ?
BETCHEYE. - Non, non ! Dj' a on trop laid bwesson. (I stitche si vere) Ene sakî fwait s' siervice "à la lettre", paret. — Joseph Vrindts, Li diale di so l'fontaine, 1889, sinne IX, p.23-24 (fråze rifondowe). - DJAN. (vudant on vere). -Et asteure, boevez on bon vere, et vos ossu mame …
DJERÅ. -Ma fwè … on n' eva nén so ene djambe … — Joseph Mignolet, Li vôye qui monte, (1933), p.24 (fråze rifondowe).
- BETCHEYE. - Rén k' ene, dj' a on si laid bwesson !
Ratourneures
[candjî]Ôtes sicrijhas
[candjî]Mots vijhéns
[candjî]- boere on côp sol hawea
- boere li tchesseute
- boere sol hapåd (!!! a-z aveuri)
Dizotrins mots
[candjî]Rivazîs (po nd awè ene troejhinme)
- et l' pwaire di Badjimont ?
- vos è ploz rvudî ene: les deus sont-st evoye dins l' minme djambe
- rimetoz è ene troejhinme pol djambe do mitan !
Ratournaedjes
[candjî]po rçure ene deujhinme gote
Francès : vous ne retournerez pas sur une jambe (fr) (Walonreye)
Neyerlandès : men gaat niet op één been (nl), men gaat niet op één been weg (nl), op één been kan je niet gaan (nl)