sonnant

Èn årtike di Wiccionaire.

Walon (Rifondou)[candjî]

Etimolodjeye[candjî]

Do viebe « sonner » avou l’ cawete « -ant »

Addjectif[candjî]

singulî pluriyal
omrin sonnant sonnants
femrin padrî sonnante sonnantes
femrin padvant sonnante sonnantès

sonnant

  1. ki sonne, bråmint
    • C' est ene operåcion foirt sonnante.

Ortografeyes[candjî]

Après 1900, foû rfondou (Feller, Feller ricandjî, nén Feller) :

Ratournaedjes[candjî]

  1. F. saignant.
  2. F. hémorragique.