sonner
Walon (Rifondou)[candjî]
Si vos avoz des cnoxhances sol sudjet, vos nos ploz aidî tot rtchôcant des dnêyes so l’ årtike : clitchîz sol boton « candjî » po radjouter des infôrmåcions.
sonner 1 [v.s.c.]
1. piede do sonk I sonne do nè. rl a: forsonner, rl a: singnî. F. saigner. sonner come on boû sonner foirt. sonner a pixhe sonner et k' li sonk sitritche.
2. touwer ene biesse, tot lyi côpant l' goidje. C' est todi Tetel ki vneut sonner les pourceas. F. saigner, égorger.
Etimolodjeye: latén sanguinare.
| sonnmint [o.n.] accion d' sonner, si rzultat. C' est rén, saiss, ci n' est k' on sonnmint d' nè. F. saignement.
| sonnaedje [o.n.] sonnmint. F. hémorragie, épanchement, effusion sanguine.
| sonnant, e [addj.] ki sonne bråmint C' est ene operåcion foirt sonnante. F. hémorragique.
| sonnter [v.s.c.] sonner djusse ene miete. Gn aveut ene pitite grete ki sonntéve. rl a: essonnter, dissonnter. Cdj. i sonntêye, nos sonntans.