wangnant

Èn årtike di Wiccionaire.

Walon (Rifondou)[candjî]

Etimolodjeye[candjî]

Do viebe « wangnî », (avou les rîles di scrijhaedje do son K) avou l’ cawete « -ant ».

Pårticipe prezintrece[candjî]

wangnant (nén candjåve)

  1. pårticipe prezintrece do viebe « wangnant ».
    Ene fråze d’ egzimpe est co a radjouter.

Addjectif[candjî]

singulî pluriyal
omrin wangnant wangnants
femrin padrî wangnante wangnantes
femrin padvant wangnante wangnantès

wangnant omrin (come addjectif djondrece, metou padvant u padrî l’ no)

  1. k' a wangnî.
    Ene fråze d’ egzimpe est co a radjouter.

Ratournaedjes[candjî]

wangnant

Sustantif[candjî]

singulî pluriyal
omrin wagnant wagnants
femrin wagnante wagnantes

wangnant omrin

  1. onk k' a wangnî.
    • Li wangnant rloye les deus cawetes !
      Et l' ôte dirè k' ça stî l' guignon
      Ki l' a fwait piede ; mins nén s' colon
      Louis Lagauche, "Les belès-eures" (1928), p. 59 (fråze rifondowe).
    • Après k’ el Katarî Nasser Al Attiyah, wangnant e 2011 et 2015 a stî metou wôr coûsse, les ôtes pilotes Toyota n’ ont nén dismerité, mins tot e-n estant trop court po les Peugeot Jean Goffart (fråze rifondowe).

Ortografeyes[candjî]

Après 1900, foû rfondou (Feller, Feller ricandjî, nén Feller) :

Ratournaedjes[candjî]

wangnant