rafåré

Èn årtike di Wiccionaire.
Loukîz eto : rafôré.

Walon (Rifondou)[candjî]

Etimolodjeye[candjî]

Tayon-bodje latén « ferus » (såvadje), avou l’ betchete « ra- » ey avou l’ cawete «  ».

Prononçaedje[candjî]

Addjectif[candjî]

singulî pluriyal
omrin rafåré rafårés
femrin padrî rafårêye rafårêyes
femrin padvant rafårêye rafårêyès

rafåré omrin (come addjectif djondrece, metou padvant u padrî l’ no)

  1. ki magne bråmint et rade.
    • Vos dirîz on creve-di-fwin, télmint il est rafåré Motî Forir (fråze rifondowe).
    • Mi ptit est si rafåré; i m' setche tote djus Motî Haust (fråze rifondowe).
    • Onk di ces cwate maténs, les poyons vont vni foû del schågne; ces rafårés djonnes tchîptèt sins rla Léon Demarche (fråze rifondowe).
    • Mins, di tos les cis k' estént la, des rafårés portant, on ndè trovéve nén onk k' åye li hasse di cour d' endè fé l' asprouve Georges Ghys (fråze rifondowe).
    • La k' estént rafårés podbon, Delfosse et Chabot ont magnî dobe …il avént djusse li conte po payîPaul-Henri Thomsin, ratournant Maigret èt l’danseûse d’å Gai-Moulin, 1994, p. 6 (fråze rifondowe).
  2. ki vout aveur ene sôre, et ki nd a djamåy assez.
    • Il est rafåré après l' etrernete.

Ratourneures[candjî]

  1. rafåré d' aidants
  2. esse rafåré après

Parintaedje[candjî]

(minme sourdant etimolodjike)

Sinonimeye[candjî]

Sipårdaedje do mot[candjî]

w. do Levant

Ortografeyes[candjî]

Après 1900, foû rfondou (Feller, Feller ricandjî, nén Feller) :
Li mot n’ est nén dins : E34, E212, E213, R13

Ratournaedjes[candjî]

ki magne bråmint et rade
ki vout aveur ene sôre, et ki nd a djamåy assez

Sustantif[candjî]

singulî pluriyal
omrin rafåré rafårés
femrin rafårêye rafårêyes

rafåré omrin

  1. onk k' est rafåré (d' amagnî ou d' ôte tchoi).
    • I magne come on rafåré Motî Haust (fråze rifondowe).
    • Il atchta l' gazete et brotcha dsu come on rafåré Paul-Henri Thomsin (fråze rifondowe).

Ratourneures[candjî]

  1. come on rafåré
  2. fé l' pårt do rafåré u: fé les pårts do rafåré : (mot d’ cwårdjeu) wangnî l' prumî djeu.

Ratournaedjes[candjî]

onk ki vout toplin a magnî
onk ki vout toplin d' enesôre, et nd aveur måy assez